Bichon iFokus

Bichon

Etikettrasstandard
Läst 12073 ggr
LinaK
2

Bichon Frisé - Rasstandard

"En glad och lekfull liten hund" så beskrivs bichon frisén i rasstandarden och jag tror att många friséägare är beredda att hålla med.

Ursprungsland/hemland:
Frankrike/Belgien

**Användningsområde:
**Sällskapshund

FCI-Klassifikation:
Grupp 9, sektion 1

 
Foto: thric

Bakgrund/ändamål:

Bakgrunden till bichon frisé, liksom de flesta andra barbichonraserna, är små vitpälsade dvärghundar vilka varit kända under hela vår tideräkning. I historiken för bichon talas om en trolig släktskap med den krullhåriga fågelhundsrasen barbet, av vilken den kan vara en avlägsen dvärgvariant. Föregångare på Teneriffa lär ha funnits så sent som under mitten av 1800-talet. De små luddiga, vita dvärghundarna förlorade i popularitet under 1800-talet och sågs egentligen bara som cirkus- eller gatuhundar. Efter andra världskriget uppmärksammades de igen och några uppfödare i Belgien började samla in avelsmaterial. Arbetet fortsattes även av franska uppfödare, därför står båda länderna upptagna som ursprungs-/hemland för rasen.

Helhetsintryck:

Bichon frisé skall vara en glad och lekfull liten hund, med livliga rörelser, medellångt nosparti, lång päls bestående av mycket lösa korkskruvslockar, likt pälsen på en mongolisk get. Huvudet skall bäras högt och stolt, ögonen skall vara mörka, pigga och uttrycksfulla.

 
Såhär söt är bichon frisén som valp. Foto: thric

Huvud:

Huvudet skall harmoniera med kroppen.

  • Skallparti - Skallen skall kännas ganska flat vid beröring men pälsformen gör att den ser rund ut. Skallpartiet skall vara längre än nospartiet.
  • Stop - Stopet skall vara föga markerat.
  • Nostryffel - Nostryffeln skall vara rundad, svart, finkornig och blank.
  • Nosparti - Nospartiet skall inte vara kraftigt eller tungt, men inte heller snipigt.
  • Fåran mellan ögonbrynsbågarna skall vara svagt framträdande.
  • Läppar - Läpparna skall vara tunna, närmast strama men inte så strama som hos schipperke. Läpparna skall knappt täcka underläpparna och aldrig vara tunga eller löst fallande. Läppkanterna är normalt svarta upp till mungiporna. Underläppen skall inte vara tung eller synlig, inte heller slapp så att slemhinnorna syns när munnen är stängd.
  • Käkar/Tänder - Saxbett.
  • Kinder - Kinderna skall vara flata och utan framträdande muskulatur.
  • Ögon - Ögonen skall vara så mörka som möjligt med mörka ögonkanter. Formen skall vara snarast rundad, inte mandelformad. Ögonen skall inte vara snedställda. De får inte vara för stora och inte visa ögonvita. De får varken vara så stora eller framträdande som hos griffon bruxellois och pekingese; ögonhålan får inte vara grund. Ögongloben får inte vara för utstående. Uttrycket skall vara livligt.
  • Öron - Öronen skall vara hängande, väl behårade med fint och lockigt långt hår. De skall bäras något framåtvikta när hunden är uppmärksam på ett sådant sätt att inre kanten berör huvudet och inte står snett ut från detsamma. Öronlädret skall inte, som hos pudeln, nå fram till nostryffeln utan endast till halva nospartiet. De skall vara tunnare och betydligt smalare än hos pudeln.

Hals:

Halsen skall vara tämligen lång och bäras högt och stolt. Den skall vara fint rundad närmast huvudet och sedan gradvis breddas mot den smidiga ansättningen i skuldrorna. Halslängden skall vara ungefär en tredjedel av kroppslängden.


Bichon frisén har goda framgångar i utställningsringarna. Foto: thric

Kropp:

Ländparti - Länden skall vara bred, muskulös och svagt rundad.

Kors - Korset skall vara brett och endast lätt sluttande.

Bröstkorg - Bröstkorgen skall vara välutvecklad och bröstbensknappen skall vara uttalad. De falska revbenen skall vara rundade och inte abrupt avslutade. Bröstkorgen skall vara ganska långsträckt.

Underlinje - Flankerna skall vara väl uppdragna. Huden skall vara tunn och inte löst hängande vilket ger en något vinthundsaktig underlinje.

Svans - Svansen hos bichon frisé är lägre ansatt än hos pudeln. Normalt är svansen högt buren och vackert böjd i linje med ryggraden utan att vara rullad. Den skall inte vara kuperad och får inte bäras så att den når ner på ryggen, dock kan pälsen på svansen falla ner över ryggen.

Extremiteter:

Framställ:

Sedda framifrån skall frambenen vara helt raka och vertikalt ställda med fin benstomme.

Skulderblad - Skulderbladen skall vara tämligen väl tillbakalagda, inte framträdande, och ge intryck av att skuldrorna har samma längd som överarmarna, ca 10 cm. Skuldrorna skall inte stå ut från kroppen.

Överarm - Överarmarna skall inte stå ut från kroppen.

Armbåge - Armbågarna får inte vara utåtvridna.

Mellanhand - Mellanhanden skall vara kort och rak sedd framifrån, endast mycket svagt vinklad sedd i profil.

Framtassar - Tassarna skall vara seniga och starka. Klorna skall helst vara svarta vilket dock är ett ideal som är mycket svårt att uppnå.

Bakställ:

Lår - Låren skall vara breda och muskulösa, väl vinklade.

Has - Haslederna skall hos bichon frisé vara mer vinklade än hos pudel.

Baktassar - samma som framtassar.

Hud:

Pigmenteringen skall företrädesvis vara mörk. Genitalierna är då svart, blå eller beige pigmenterade.

Päls:

Pälsen skall vara fin, silkig, med mycket lösa korkskruvslockar liknande pälsen hos mongolisk get. Den får varken ligga platt mot kroppen eller bilda snören. Längden skall vara 7 till 10 cm lång.

Rasen får visas med tassar och nosparti något tillsnyggade.

Färg Färgen skall vara rent vit.


Vem kan motstå denna godbit? Foto: thric

Storlek/vikt:

Mankhöjd Mankhöjd skall inte överstiga 30 cm. Det lilla formatet är eftertraktat.

Måttangivelser:

  • - Halsens längd skall vara 11 cm när kroppen är 33 cm lång på en hund med 27 cm i mankhöjd.

Fel:

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

  • Svagt överbett eller underbett
  • Pigment som sprider sig ut i pälsen och bildar och bildar rödaktiga fläckar.
  • Päls som är platt, vågig, snörad eller för kort.

Diskvalificerande fel:

  • Köttfärgad nostryffel
  • Köttfärgade läppar
  • Ljusa ögon.
  • Överbett/underbett som är så kraftigt att övre och undre incisiverna inte nuddar varandra.
  • Rullad svans eller ringlad i spiralform.
  • Svarta fläckar i pälsen


Fina frisétiken Cherie som är mycket duktig i utställningsringen. Foto: thric

Nota bene:

Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Testiklar:

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Källhänvisning: www.skk.se
Rasklubb: Bichon frisé ringen - http://www.bichonfrise.se/

Fotona i denna artikel är lånade utav thric och det är inte tillåtet att kopiera dessa bilder.

// Lina - VärdBichon Kolla gärna in min blogg:
http://linaalgotsigge.blogg.se

  • Redigerat 2020-09-20 20:57 av Niklas
LinaK
0

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.

#1

Tycker det är en riktigt tjusig ras. Som jag tror många har förutfattade meningar om. Många tror nog att frisén endast är en liten gullig knähund som man behöver gå runt kvarteret med då den inte orkar mer. Men som jag förstått så är det en hund som klarar av mycket fysisk aktivitet. Och som dessutom är bra på många olika hundsporter.

Så nu tycker jag att ni frisé ägare får berätta lite om era hundar!

// Lina - VärdBichon Kolla gärna in min blogg:
http://linaalgotsigge.blogg.se

thric
1
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#2

Jag har ju Frisé och ja kan säga att det är inte nån knähund. INGEN frisé som ja träffat hittils har varit nån knähund.

Frisén klarar av långa promenader som vilken annan hund som helst. Det är en hund med mycket energi som älskar att få vara med överallt. Min frisé tik åker med oss på skotern, hon springer bredvid mig i elljusspåret om kvällarna. Att bara gå runt kvarteret med en sådan hund räcker inte på långa vägar. Friséer är nyfikna småhundar som kräver uppmärksamhet, aktivitet och kärlek. Men vilken hund gör inte det ? Friséer anpassar sig lätt till omgivningen, dom är lättlärd och valpiga nästan hela livet. Väldigt hängivna, glada hundar.

Man ser oftast bichon frisé som utställningshund, men dom klarar mycket mer än så. De finns friséer som tävlar agility, lydnad och att spåra. Jag tycker personligen att det finns en stor hund i den lilla kroppen.

Men skulle man bara vilja ha en slappis dag så är det inge problem de heller. Det funkar alldeles utmärkt.

Många tror ju att man inte behöver motionera en liten hund, men de måste man. Inte lika mycket som en stor hund kanske måste motioneras men man måste ju ändå motionera en liten hund.

Att ha en bichon ras innebär att man skaffar sig en hängiven liten vän som är med en i vått o torrt och som alltid vill vara med och som är glad och sprallig. En hund som det inte finns nå hinder för tycker jag.

Är det nån som håller med ?

Jag valde personligen just frisén då jag är utställningsintresserad och tycker om att klippa och forma päls, i övrigt så känner jag att havanaisen och frisén är väldigt väldigt lika varandra i settet.

Eller vad tycker ni?