Bichon iFokus

Bichon

Etiketthälsa-sjukdom
Läst 2008 ggr
Emma-U
0

Slut på löpen!

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Då var det klart, över, done och finito!

Inget mer löp för Tyra, ingen mer skendräktighet och ingen risk för livmoderinflammation eller annat som kan spöka i de där regionerna.

Nu har hon genomgått en kastration!

Förra fredagen (15 april) lades hon på operationsbordet, några timmar senare hämtade vi hem en öm, mörbultad och gnyig Tyra från veterinären.
Det var en lång och jobbig helg med mycket vaktande så att hon inte slickade eller hoppade, men det gick bra tillslut.

Nu är hon sitt gamla glada jag igen och har hämtat sig i princip helt från operationen, så när som på att vi ska plocka stygnet på tisdag och hon ska ta det lite lugnt tills på fredag. vilket hon såklart tycker är skittråkigt!

Skuldkänslorna tog över helt och hållet när vi skulle hämta henne hos veterinären och jag bröt ihop på golvet med en drogad Tyra i mitt knä, men allting har gått jättebra och vi är några tusenlappar fattigare, men nu känns det så värt det faktiskt!

Bara så ni vet Skrattande

--------------
Emma - medarbetare på
Bichon.iFokus

[Sarahansson1]
0

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.

#1

De vara samma med Amadeus när han kastrerades han skulle ta de lungt i tio dagar och han blev rejällt rastlös. Men de vänjer ju sig och bli ju extra glada när de får ha roligt igenGlad De sygna ser ju jättefina ut lycka till på tisdagSkrattande

kicmat
0
#2

Så skönt att det gått bra, vi överväger att göra samma med Joy, vi får se efter nästa löp.

LinaK
0

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.

#3

Vad skönt att det gick bra för Tyra! Blir skönt för henne att slippa "stressen" vid löpet.

Vad kostade Tyras operation om jag får fråga?

Vi kastrerade Sigge i Februari, och jag förstår det du skriver om skuldkänslor. Jag blev helt chockad, kände mig alldeles skakig när jag skulle hämta honom. Berodde dels på att jag inte alls var nöjd med veterinären. För att göra historien kort så kan man säga att hon typ "hånade" Sigge för att han var så stor "Lite stor för att vara en jack russell va?" sen så hennes assistent något i stil med "En blandning av gris och marsvin" vet inte med säkerhet om dom sa det om honom, men hon tittade på honom samtidigt Obestämd Ingen hälsoundersökning innan hon sövde honom, hon lyssnade inte på hjärta och lungor. Kollade inte i munnen så att han inte hade några synliga infektioner. Frågade inte om han var frisk för övrigt utan hon skrev bara på ett papper att han var frisk. Så helt plötsligt sticker hon honom i benet med en spruta, utan att säga något. Jag stod där helt chockad och typ förlamad. Kunde inte säga något. Sigge somnade in och vi åkte därifrån.

Hämtade honom några timmar därefter. Han låg där på det kalla kaklade golvet utan någon filt under sig, på operationsbordet där Sigge nyss legat låg nu en sövd katt på rygg. Typ kastrering på löpande band?
Där kände jag att tårarna höll på att komma, men jag lät dom inte se att jag var ledsen. Jag betalade och vi åkte därifrån. Jag fick fråga henne hur vi skulle göra med allt efteråt, med läkningen och stygnen och allt vad det innebar. Hon sa inte ett knyst om det men svarade givetvis på mina frågor men det var precis som jag vore dum i bollen. Var SÅ missnöjd med hur vi blev behandlade. Åker aldrig mer dit igen, oavsett om hon har billiga priser. Denna vetten fick vi rekommenderad från en person jag känner. Plus att jag vet flera andra som gillar henne. Men nej jag fick ingen kontakt med henne överhuvudtaget.

Blev rätt långt inlägg såg jag nu Tungan ute

// Lina - VärdBichon Kolla gärna in min blogg:
http://linaalgotsigge.blogg.se

Emma-U
0
#4

Nej fy fan rent ut sagt, Lina! Jag hade skällt ut människan & förklarat henne som en skam för veterinäryrket - men man är så skör i såna situationer att man inte vet vad man ska säga eller göra.. Vad synd att det blev en sån upplevelse för er, nästan värsta tänkbara scenario tycker jag :( Skuldkänslorna är redan så stora vid en sån här grej - vad man "utsatt" hunden för liksom - & att hämta hem vovven från ett ställe där man tydligt ser & hör att de inte bryr sig måste göra det så mycket värre :( Vi fick betala cirka 7000 kronor för kastrationen, vi visste att det fanns billigare ställen att göra det men valde veterinär utifrån personkemi, kompetens & känsla! Han är fantastisk! Tyra gnydde mycket efter ingreppet & han fattade att hon inte ville vara själv, då fick hon vara med honom ute i mottagningsrummet.. Hon hade filt, godis, mat & vatten framför sig & han satt & klappade henne på nosen när vi kom :) Han ringde mig på eftermiddagen innan han gick hem för att fråga hur hon mådde, jag sms:ade honom på lördagkvällen med en fråga & han ringde upp efter bara 2 minuter, han ringde på måndagen & frågade hur det var med henne & likaså på onsdagen.. Så allting stämde för oss i alla fall, & nu mår Tyra som hon gjorde innan :) Lika glad & sprallig ;) Jag kan inte nog rekommendera att välja veterinär baserat på kompetens & känsla - priset är mindre viktigt när det gäller bästa vännen :)

--------------
Emma - medarbetare på
Bichon.iFokus