Ni som följt med mig och Algot från början vet ju att Algot sen han varit valp har varit väääldigt reserverad mot nya människor och hundar. När han var valp så gömde han sig bakom mina ben såfort en människa eller hund kom och ville hälsa. Han fick fullständig panik ibland när någon försökte hälsa. På promenader så gick han så långt ifrån en mötande människa som möjligt.

Jag kom just på hur mycket han har förändrats på senaste tiden. När vi är ute på promenad så drar han emot människor för att han vill hälsa, vill någon hälsa på honom så kommer han fram och nosar på handen vilket han ALDRIG skulle gjort innan. Han slickar även lite på vissa personers händer  Viftar på svansen och ser nyfiken ut. Vissa personer får även klappa honom på huvudet, under hakan. Det skulle aldrig gått innan. Nu mer går han ihop med de flesta hundar, stora hundar är han dock rädd för, då han blivit nedsprungen av en vid ett flertal tillfällen. Men småhundar älskar han och leker med.

Jag är så stolt över honom, och hur långt han egentligen kommit. Han har fått mycket mer självförtroende och mer förtroende för mig. Jag tror även att rädslan berodde mycket på mig, det var jätte jobbigt för mig att ha en reserverad hund, det tog jätte mycket på mig och mitt självförtroende på mig själv, kände mig illa till mods. Han kände säkert att jag tyckte det var jobbigt, vilket gjorde det värre för honom.
Efter en lång tid lät jag det vara. Jag lät han vara den reserverade hunden. Då släppte det! Man lär sig av sina misstag, dock är det svårt att styra vad man känner.

Tror även att det beror mycket på agilitykursen vi gick, det utvecklade honom enormt mycket. Det gav honom självförtroende