Jag har alltid velat ha hund, en liten liten ras. Mina förlädrar ville absolut inte ha en hund. Men sen åkte vi till en havanes kennel och hälsade på en valp. Mina föräldrar blev förälskad i den lille valpen och ja, påvägen hem bestämde vi att låna honom i 3 veckor o h behålla honom om det fungerar! Och det fungerade! Så mina tips är att •åka till en kennel och introducera dom till en ras •hälsa på valpar på kenneln samt andra hundar •övertala om att låna en valp till att börja med:) Bild på min hund: Lycka till med vovven!:)

Hej jag fick själv min första hund när jag var 15 år och vet hur jobbigt det är att inte ha ngn!

Vill först säga att dina föräldrar måste vara med på hundköpet det funkar inte om dem inte är med på det. Dom bestämmer över dig tills du är myndig dvs 18 år. Thats it! Om dom inte går med på det då går det inte. 

Sedan att du är allergisk och har fastnat för bolgonese för att den är "allergi vänlig" Kan då säga att det inte finns några allergi vänliga raser! Det finns inte en enda ras som ger dig 100% säkerhet över att du inte kommer reagera på hunden. Sen finns det några raser som allergiker tål ex pudel, bichon raserna och cairnterrier. Det är därför dessa raser förknippas med "allergi vänliga" för det finns allergiker som tål dem men INTE alla! 

Det finns även raser som inte anses som allergi vänliga men som vissa allergiker tål ändå.

"Det ända problemet är att mina föräldrar säger att vi inte har tid och vad vi ska göra med hunden när jag flyttar hemifrån om några år. Mitt förslag är att jag kan ta hunden eller att den kan bo hemma tills min lillasyster flyttar ut och sedan kan antagligen jag eller min lillasyster ta hand om den. I närheten finns det även ett hunddagis(ca. 500 från vårt hus) där hunden kan vara på dagarna när vi är i skolan. Sedan om vi reser bort kan alltid vår mormor & morfar ta hand om hunden som tagit hand om husdjur förut."

Ett hund dagis tar ofta inte emot hundar som är yngre än 6 månader.  Sedan finns det inga garantier på att det finns plats för din hund på dagiset. Många dagis är det lång väntetid på. Det är inte billigt med dagis heller de flesta dagis här gbg där jag bor tar minst 3000:- varje månad. Vad gör du om det inte finns plats? 

Jobbar dina föräldrar heltid? En valp behöver mkt trygghet och närhet av sin ägare den första tiden! Det funkar inte att lämna den ensam i nån timme/timmar. Ensamhets träning är ngt ni får träna successivt och kan ta tid!

Jag tkr ni ska se över om hundköp verkligen är lägligt nu. När jag skaffade min första hund så var min mamma hemma med min yngsta bror om dagarna. Valpen var alltså inte ensam nån gång. 

Nu ska vi snart skaffa valp igen och denna gång jobbar min mamma men hon har fått byta från att jobba på dagen till att jobba nattetid för att det ska funka.

Om inte dina föräldrar är med på att ta hand om hunden och vara delaktig så funkar det inte. Du måste även ha ngn som kan hjälpa dig ekonomiskt om hunden skulle bli sjuk och behöva veterinär vård.

Att besöka veterinären kan ofta bli dyrt!

Jag ville oxå ha hund under hela min uppväxt, men det va absolut nej från mina föräldrar, hur mycket jag än tjatade. Min moster skaffade en bichon havanais när jag va typ tio och vi alla älskade den, men det var fortfarande nej. Det går inte alltid att övertala sina föräldrar och ibland är det kanske bra, för som Sara skriver så krävs det att man har mycket tid under en längre period när valpen är liten! Hunddagis är både dyrt och inte alltid finns det plats som Sara säger, men man måste även tänka på att alla hundar inte trivs på hunddagis! Min hund hade till exempel inte trivts på hunddagis, det blir en alldeles för stressig miljö för honom! Så det måste man oxå ha i tanken, vad gör jag om min hund inte trivs på dagis? Jag skaffade min valp för två år sen, jag va då 21. Vid denna tiden studerade både jag och min före detta sambo och vi hade mycket hemstudier båda två, dessutom hade min kompis mamma nyligen blivit arbetslös så hon var dagmatte för min Dante de första två månaderna, jag hade sedan sommarledigt från skolan 3 månader, min sambo fick sommarjobba då jag jobbade extra varje helg hela året runt. Studierna fortsatte med mycket hemstudier osv tills jag började jobba, då pluggade min sambo bara på halvtid och va hemma i princip hela dagarna. Iaf hade min hund i princip någon hemma nästan hela dagarna till i augusti förra året (han fyllde två år i november) då jag och min sambo bröt upp och det inte fanns någon som kunde han honom på dagarna längre. Lyckligtvis så trivs min hund med att vara hemma på dagarna (det är inte alla individer som klarar det) och jag jobbar väldigt nära mitt hem så jag går hem varje dag på min rast och ibland är han med min syster som inte arbetar alla dagar. Man ska oxå veta att ensamhetsträning tar tid och det är inte alla som klarar att vara ensamma! Med andra ord så är det mycket som ska stämma och mycket mer tid som ska finnas än vad man kanske tror, så jag säger son Sara - dina föräldrar måste vara med till 100% på det annars kommer det inte att funka! Och bara för att man inte får någon när man är tonåring så betyder inte det att det är kört sen! Det är mycket som ska stämma :) men det är inte omöjligt! 8 månader efter jag flyttade hemifrån flyttade Dante in hos mig