Kan berätta lite om Baylie, min första hund som just nu är drygt 5 månader, en Bichon frisé tik. Eftersom hon är så ung finns det ännu mycket att upptäcka med detta är det jag märkt av hittils;

Hon älskar människor bara de ger sig tillkänna (tysta människor är lite otäcka, dessa hälsar hon inte på utan bara stirrar). Höga och underliga ljud så som barnskrik, dammsugare och micron blev hon jätterädd för tidigare dock är hon van nu vid detta. Förutom barnen då vi inte haft några att "träna" med.

Hemma hos oss bor också en äldre Leonberger tik som är Baylies bästa vän och trygghet. Men alla andra hundar, speciellt de framfusiga eller de som skäller blir hon livrädd för och försöker fly. Värre blir detta om det är en främmande hund så hon inte får hälsa och se att det inte är någon fara.

Hon är otroligt smart (på gott och ont) och läraktig, dock har hon svårt att hålla fokus på mig men hon är ju valp, de blir ju uttråkade snabbt och vill hela tiden undersöka allt. Hon visar även stor potential att jobba med nosen och är säkert duktig på spår/nosework/sök.

Tyvärr är hon inte så kontaktsökande som jag hade önskat, lite som en katt beteer hon sig ibland. "Hör" ingenting och allt inlärt blir som bortblåst om man inte är tillräckligt intressant enligt henne. Man kan ju inte skylla allt på att hon är ung men jag är medveten om denna spökålder som kan ställa till det i träningen.

Något som för oss människor också är lite tråkigt är att Baylie hatar att bli klappad, ibland kan hon njuta av lite kli på magen men ingen längre stund. Hon bara går undan, vrider bort huvudet, suckar och visar många tecken på att bli störd när man klappar eller rör henne. Detta gör henne ju inte till en sämre hund för det, bara att acceptera antar jag.

Hoppas detta är till någon nytta trots att det inte ger så mycket eftersom några saker säkert kommer ändras med ålder och träning.

#1 Tack! Hon låter som ett riktigt charmtroll ;)