Smärta? Sjukdom? Hur beter sig barnen mot hunden? (Får den t.ex. sova ifred, klappar de inte när han inte vill bli klappad osv?) 

Har någonting hänt, t.ex. någon snubblat över honom, han blivit skrämd av något i samband med barn? 

Har han en egen viloplats där han aldrig blir störd? 

Får han nog med stimulans (motion och mental aktivering)? 

Hur reagerar ni/barnen när han morrar? 

Det är en svår fråga! Bäst är alltid om man kan kontakta en bra hundtränare som kan se situationen med egna ögon, men en del kan man göra hemma. 

En viktig grej i mina ögon är att se morrningar som vad de är: kommunikation! Det hunden säger är att "snälla, ge mig mer utrymme". Det är att bra att hundarna förvarnar om att de blir obekväma, det ger oss möjlighet att arbeta kring situationen utan att det behöver bli farligt.

Först och främst, kolla upp om han har ont. I de allra flesta fall så kommer oprovocerad aggression från smärta om det dyker upp på en hund som inte haft den problematiken förr. 
Så gå till veterinären och kolla igenom hunden, vetten vet säkert vad hen ska kolla efter, men jag hade utgått ifrån munnen, småhundar har ofta mer tandproblem än stora hundar och det kan börja dyka upp i den åldern som hunden är i nu.

Ja, han har en egen hundbädd där han får vara ifred. Där får barnen inte röra honom, han kan oxå gå in i sovrummet där han har en egen kudde pp golvet om han vill vara ifred. Barnen har tidigare tyckt att det är roligt att kasta bollar, killa honom på magen osv Men nu när han är ”sur” mot dem hela tiden så undviker de honom mest. Barnens kompisar tycker ju att det är jätteroligt med en så söt hund men nu sen han börjat morra och visa tänder åt alla barn så låter vi honom inte vara med dem. Han går ganska långa promenader på dagarna och ofta i skogen. Han vill inte vara ute i trädgården själv eller med barnen utan bara om någon av oss vuxna är ute. Det är inget speciellt som hänt mer än att bebisen kommit till men den är ju så liten så att den inte påverkar honom. Han har alltid varit skällig, morrig och stökig i hundmöten om det spelar in? Tänker i personlighetsbild?

Vi får boka veterinärtid för säkerhetsskull! Dock tror jag inte att det är nåt för han är inte slö, äter ordentligt och springer som en galning och hoppar runt i skogen🤔

#4 Det är inte säkert att sådant syns! Min hade dubbla muskelskador, med milda förslitningsskador som föjd (och artros) - enda som det märktes på att han gjorde mer utfall och drog mer i kopplet. Så veterinär, och så vill jag slå ett slag för fysioterapeut eller kiropraktor dessutom. 

Får han någon mer mental aktivering? Till exempel spår, sök, tricks, dog parkour? Det är också något man kan prova, är bl.a. självförtroendehöjande utöver aktiverande :)

Något har hänt med med barnen eftersom han reagerar mot dem.  Han vill inte att de kommer nära honom för de går "inte att lita på" och kanske hanterar honom på för honom fel sätt. Ni vuxna verkar vara tryggare för honom så om ni kan så ge honom massor med space och låt inte barnen leka/klappa och greja med honom alls tills ni vet vad det handlar om.  Jag tror inte han morrar åt dem för han plötsligt avskyr dem utan för han inte vill ha dem nära bara.

Han kanske har kommit i åldern så det gör ont i muskler och leder och då gör det ju ont att bara bli klappad. Be att en veterinär kolla igenom honom och gärna någon som är extra bra på leder och muskler.  Gå till en större djurklinik där de har olika veterinärer som kan olika delar av hunden och be om en som är bra på åldrande hundar. Jag hade en hund som hade jätteont i sin mage (utan att vi såg det alls) och till på köpet hade inflammation i musklerna. Vi fick gå på hundsim och sjukgymnastik och sen bytte vi även foder. Efter ett år hade vi fått en helt ny hund nästan. :-) Pigg, glad och busig. .. och utan smärtor!