# Eran berättelse!
Author: LinaK

Kan ni inte skriva en liten berättelse hur det var när ni skulle hämta hem er nya hund/valp? Tycker det är så kul att höra hur andra människors förväntningar såg ut, om man var nervös och så vidare ![Glad](http://bichon.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Så kom igen, lång eller kort berättelse kvittar!

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Okej då börjar jag då: Jag hade länge tjatat på en hund så när vi byggde nytt hus så var mamma och pappa berädda på att det troligt vis skulle finnas en hund i huset,så dom lagade stadigt golv så det inte skulle komma några märken När huset var färdigt byggd så började vi söke efter en allergi vänlig hund (pappa är allergisk) vi sökte bland annat på findit det tog några veckor tills det kom Bichon frise valpar :)jag blev så glad när jag såg annonsen så jag sprang föst ner till pappa som var ute och solade jag ropade pappa det finns hund valpar på findit och det är nära dit!pappa steg upp och sa är det sant jag sa ja det är det :D hihi Nästa dag ringde vi till hund valparna och alla fanns kvar dom sa att vi fick komma och se på dem när det blev 2 veckor Det kändes så underbart att hålla i en 2veckorsvalp :) Det gick några veckor (långa veckor enligt mig) och jag var jätte nervös jag bara väntade på att dagen skulle komma (jag väntade så mycket att jag började gråta när jag hade väntat i en vecka,jag viset ju att det var så nära tog bara 10minuter att cykla dit! ) så vi började cykla dit 2gånger i veckan hihi :D När vi skulle hämta Milou så orkade vi inte vänta till den dagen vi skulle vänta så vi hämtade honom en dag före den dagen lekte jag hela tiden med Milou fas inte när han skulle sova ;) På nätterna sov han med mig på en Madrass på golvet på natten vaknade jag av att jag låg på nåt buckligt då låg jag nästan på honom men resten av natten gick det bra han ville vara under täcket hela tiden :)hihi Åh jag känner riktigt känslan från den dagen! :)

## Comment 2
Author: joheck

#1 Härligt att få läsa om hur du och Milou fick varandra!![Skrattande](http://bichon.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

Skriver om mina sen när jag orkar![Oskyldig](http://bichon.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig")

## Comment 3
Author: Cissi-93

Haha min första hund Bella kom till oss som en stor överraskning! Sedan jag var liten har jag tjatat och tjatat men mina föräldrar sa alltid att det inte gick då pappa är allergisk. Jag bara fortsatte och sa att det fanns ju allergihundar! Men dem gav sig aldrig. Tiden gick och jag slutade att tjata eftersom jag visste att de aldrig skulle ge med sig.. Men när jag var 17 år och satt på möte i stallet så ringer min mamma. Hon säger då att hon är på väg från jobbet för att hämta mig och att hon har en liten valp med sig. Jag blev nästintill arg på henne då jag trodde att hon skämtade! Jag hade ju alltid velat ha en hund så sånt skämtar man absolut inte om! Jag var så otålig när jag väntade på henne, det tar 20 min för henne att ta sig dit från jobbet och jag kunde knappt vänta. Jag visste inte om hon menade allvar. Jag vågade inte ens hoppas på att det var på riktigt! Men så när hon kom så hade hon det sötaste mest underbara lilla valp med sig! Min mammas kollega hade fött upp en kull och ville att valparna skulle komma till bra hem, hon hade frågat mamma innan men hon sa att det inte gick. Men hon körde en liten fuling och tog med valpen till kontoret, efter en enda liten blick på Bella så kunde mamma bara inte säga nej. Hon var verkligen den sötaste valpen jag någonsin sett! Men eftersom pappa var allergisk så visste vi inte hur det skulle gå. På väg hem hade jag ont i magen av oro, jag ville ju inte förlora henne hon precis kommit till mig! Lyckligtvis så gick allt jättebra, pappa kände knappt av sin allergi och dagen efter så åkte vi till en djurbutik och köpte allt vi behövde till henne! Vi säger alltid i familjen att hon är det bästa som hänt oss och vi har nu skaffat en kompis till henne, Mimmi heter hon. Jag har verkligen världens bästa hundar!

## Comment 4
Author: Frida B

Det är så underbart att få höra allas historier, blir tårögd haha!

## Comment 5
Author: LinaK

Vad underbart att läsa era historier ![Skrattande](http://bichon.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ska berätta lite om när jag skulle hämta Algot.  
  
Jag och min sambo hade kommit fram till att det var en coton de tuléar vi ville ha, och vi kände att det var rätt tid att skaffa valp till sommaren 2009, så redan i början av 2008 så kontaktade jag en uppfödare av rasen. Jag skickade först ett mail till henne då jag hade lite funderingar angående rasen, fick då svar på dom frågorna. Sedan ringde jag till Lollo på Ispärlans Kennel, minns att jag var jätte nervös innan jag skulle ringa. Men samtalet flöt på bra och vi fick då veta att hon skulle ha en kull i slutet av 2008. Det var väl inte riktigt det vi hade tänkt oss men vi tyckte ändå att det passade bra in även då, så vi bestämde oss för att visa intresset på denna kull ![Glad](http://bichon.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")  
  
Lollo skrev då upp oss på både en tik och en hane. Vi höll kontakten under hela våren och sommaren. På hösten skulle hennes coton tik löpa och i November så blev hon parad. Samtidigt så hade hon även en havanais tik som var dräktig, jag började läsa på mer om rasen och blev totalt frälst. Även så gillade jag att rasen hade lite mer färg en bara vitt som cottarna hade. Så jag frågade Lollo om det var många på kö på den kullen, då sa hon att det gick bra om vi ville ha valp från den kullen och då bestämde vi oss för det istället.  
  
Den 9:onde 2009 åkte vi och tittade på valparna för första gången, vi var så nervösa över att träffa uppfödaren och vad hon skulle tycka om oss. När vi väl kom dit så blev vi varmt välkomna av trevliga glada studsandes vovvar och även Lollo blev vi varmt välkomnade av. Vi pratade lite och sedan var det dags att hälsa på valparna, och jag minns att allt kändes så overkligt att en av dessa små sötnosar skulle bli min. Dom var SÅ små och söta ![Glad](http://bichon.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Det hade varit fyra valpköpare där sedan innan och dom hade fått önskat sina favoriter. Den som var kvar var en liten trefärgad hane som kom springandes fram till oss när vi satte oss på golvet utanför hagen, sedan höll han sig till oss hela tiden som vi var där. Så det var precis som att han valde oss på något vis. Så där och då bestämde vi oss för att tinga honom, så vi skrev på papper om tingning. Vi berättade också för Lollo att vi kommit överens om ett namn innan och det var Algot, det tyckte hon var jätte fint och passande.  
  
Eller ja vi åkte in till en djuraffär som uppfödaren tipsat oss om, där köpte vi hundbädd, bur, halsband som vi trodde skulle passa, koppel och lite andra småsaker.  
  
Sedan var det tre veckors väntan innan vi skulle få hämta honom.  
  
Den 31:a Januari var det dags att hämta honom, då hade vi allt färdigt hemma. Vi hade valpsäkrat hemmet, gjort en hage av kompostgaller, tagit bort mattor, köpt allt som behövdes.  
  
När vi väl kom fram till Lollo så släppte nervositeten lite, och hon släppte ut Algot tillsammans med sin pappa Marzi. Algot sprang fram till oss helt orädd och ville hälsa. Sedan blev det massa bus med sin pappa innan vi skulle fara hemåt. Vi skrev på alla papper och fick alla tillbehör som behövdes för Algots första tid av Lollo (en påse med foder, valpfilt, leksak, matskål och alla papper) Efter flera års väntan och längtan fick jag ta min efterlängtade valp i famnen och gå ut till bilen, för nu var han bara MIN (och min sambos förstås) Jag satte mig i baksätet av bilen och la in honom i buren med luckan öppen så att jag kunde kela med honom samtidigt ![Glad](http://bichon.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")  
  
Testade halsbandet vi köpte efter första gången vi träffade honom, det var för STORT! Fick lite smått panik och då bestämde vi oss för att åka till samma djuraffär och köpa ett nytt halsband till honom. Köpte det minsta vi kunde hitta typ och det passade. Har kvar det än idag och det är ju SÅ litet, fattar inte att han har varit så liten.  
  
Bilresan hem gick jätte bra, han busade lite i buren först (inget gnäll eller nått!!) och sedan somnade han som en stock.  
  
Sedan flöt allt bara på när vi väl kom hem, han var så himla lätt att ha och göra med. Man kunde ta med honom överallt och han anpassade sig var han än kom. Var så himla glad över honom ![Glad](http://bichon.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")  
  
Så det var min LÅNGA berättelse om hur det var innan vi skulle skaffa valp. Hoppas nån orkade läsa. haha

## Comment 6
Author: tjoopa

Okej, här kommer en lååång berättelse om hur det gick till när vi skaffade Elvis :) Hoppas någon orkar läsa ;))

Jag har länge önskat mig en hund, tror jag var åtta år första gången jag började surra på mamma och pappa ;) Ingen av mina föräldrar har varit så sugna på hund då dem tycker man blir för uppbunden osv. Så jag läste allt jag kunde komma över så att den dag jag själv kunde köpa en hund så skulle jag vara förberedd.

Jag träffade min sambo för drygt fyra år sedan och vi fick ibland passa hans systers hundar. Jag började då fråga honom om inte vi också skulle skaffa en liten kompis. Och det tyckte han att vi kunde, bara timingen var bra. Vi har läst och kikat på olika raser och fastnade för dvärgschnauzer, vi var dock lite oroliga att vi skulle få en skällig hund då vi bor i lägenhet och det var vår första hund.

Sedan så träffade vi min mosters fralla för första gången och vi blev sålda! Hon är bara så glad, social och humoristisk :) Och vi bestämde att en sån ville vi ha. Tiden gick och jag kollade som säkert många andra på gulliga valpar på Blocket ;) Jag hittade en dag i somras en annons med fyra lurviga gulliga valpar av en ras som jag inte stött på förut, bichon havanais. Jag vart lite nyfiken och började läsa om rasen. Ju mer jag läste desto mer säker blev jag på att den där rasen skulle passa oss perfekt! Jag pratade med sambon som höll med mig om att det verkade vara en passande ras, och en fralla kunde vi skaffa senare i livet kom vi fram till. Vi kikade lite på olika kennlar och kom fram till att om vi skulle skaffa en så skulle vi nog bli tvunga att åka en bit. Sambon tyckte att vi skulle skaffa hunden efter jul då det kanske skulle dyka upp en valpkull lite närmare om vi hade tur.

Jag kollade runt för att hitta en lämplig kennel och av en händelse hittade jag en i Gammelstad i Luleå, Norrtussarnas kennel. Det var en nystartad kennel som hade en dräktig tik som snart skulle få valpar. Jag började följa bloggen och läste om hur fyra fina svarta "lakrits-valpar" föddes. En tik och tre hanar. Dem växte och jag följde med längtan varje uppdatering om hur dem utvecklades. Fastnade för två av valparna, tiken och en liten underbart söt hane. Läste om hur två av valparna redan hade fått egna familjer som kom och besökte varje vecka. Uppfödaren beslutade att tiken skulle få stanna i uppfödningen och att hon inte än hade hittat någon passande familj åt den lilla hanen. Jag kunde till slut inte hålla mig och tjatade på sambon om att vi åtminstone kunde fara och kika?

Fick läsa på bloggen att någon från skåne ringt och att han kanske skulle få flytta söderöver. Jag ringde och sa att vi var intresserad av att komma och titta på honom. Hon frågade vilka vi var och hur vårat liv såg ut. Vi fick veta att flera ringt men att hon var rätt kräsen med var han skulle hamna då det här var hennes lilla favorit. Vi fick till slut veta att vi kunde få komma och träffa valpen så hon fick se vilka vi var och om vi skulle passa åt honom ;)

Jag var jättenervös i flera dagar innan och skakade i bilen på väg till Luleå. Vi möttes av massa lurviga havaneser och fyra små gulliga valpar. Vi satte oss mitt i havet och en liten sötnos kastade sig upp i min famn. "Ja där har du valpen ni skulle få kika på". Och han var precis sådär underbar som uppfödaren skrivit på bloggen! Vi fick fortsätta att berätta om oss själva, hur vi skulle göra med första tiden osv. Vi stannade i flera timmar och fick rätt bra kontakt med uppfödaren trots förhören ;) Hon sa att hon än inte bestämt om var valpen skulle hamna men att hon skulle höra av sig senare under veckan. Jag satt klistad vid telefonen i flera dagar och hade svårt att sova på nätterna, så nära men ändå...

Och så några dagar senare ringde hon, hon hade ytterligare några frågor hon glömt att ställa. Dem hade klämt och tyckte att dem bara kunde känna en kula, plus att två av tänderna inte hade kommit än. Hon frågade om det var något problem för oss och jag sa att det inte gjorde oss något för vi ville främst ha en familjemedlem utseendet spelade mindre roll. Hon skulle höra av sig efter att hon pratat med henne från skåne. Och så ringde hon igen dagen efter och vi fick äntligen höra att han skulle bli våran! Vilken lycka! Jag kunde knappt sova tills vi skulle få fara och hämta honom.

Ungefär en vecka senare for vi för att hämta hem honom. Vi for rätt tidigt för att vi skulle hinna umgås med honom innan vi skulle hem. Hemresan gick bra, han somnade i min famn innan vi var hemma. Första natten gick över förväntan och sen har det bara rullat på :) Nu kan jag inte tänka mig ett liv utan våran lilla Elvis <3

Så gick det till när Norrtussarnas Brave Booster fick flytta hem till oss :)