Hej alla.

(väldigt långt men jag hoppas någon/några orkar läsa allt och ge mig lite råd)

Idag fick jag veta att mitt lilla hjärta är i princip helt blind. Jag har märkt att hon ser dåligt och har därför nu varit hos veterinären två gånger. Idag gjorde en ögonlysning och den visade att pupillerna är helt utvidgade hela tiden. Det är inte något fel på själva ögonen utan veterinären menade att det sitter i hjärnan. Vad detta beror på var svårt att avgöra men i vilket fall som helst så finns det inget att göra. Då problemet sitter i hjärnan sa hon att det med stor sannolikhet kommer yttra sig på andra sätt också, jag ska hålla koll på hennes sätt att röra sig, beteendeförändringar och förändringar i hennes sätt att äta och dricka. 

I dagsläget mår hon bra, hon kompenserar väl med hörsel och lukt, äter och dricker som vanligt och har väldigt gott minne, vilket gör att hon tar sig fram överallt utan problem där hon är bekant med omgivningarna. Veterinären avslutade det hela med att säga att det är synd på en så ung hund (hon fyller fem i december) men att förhoppningsvis så tar det en tid innan det blir värre, så att vi i alla fall får en tid till tillsammans. Allt var så klart väldigt svårt att ta in och det känns väldigt tråkigt att det blev så här. Men så länge som Elsa mår bra kommer vi kämpar på.

Nu till min fråga. Jag och min pojkvän har haft tankar på att skaffa katt. I oktober-november ska vi flytta till ny lägenhet och när vi hade funnit oss till rätta där var tanken att vi skulle köpa en katt, i december-januari hade vi tänkt oss. Men nu börjar jag tveka.. Flytten i sig kommer vara påfrestande för Elsa men jag tror hon kommer finna sig till rätta ganska snart. Dock undrar jag om det kommer vara ytterligare påfrestande för henne att få en ny familjemedlem också. Å andra sidan kanske det är bra för henne att få lite sällskap. 

Min moster hade en hund och skaffade senare katt. Denna hund var visserligen redan från början nervös och rädd av sig och när katten kom in i hemmet så blev det ännu värre. Hunden började dra sig undan mer och mer och började till slut tappa päls. Detta vill jag så klart inte riskera med Elsa. Även om hon är något nervös av sig har hon inga problem med katter i dagsläget, hon ligger kanske inte och kelar med dem men hon nosar på dem och sen bara existerar dom tillsammans. Låter lite flummigt men jag hoppas ni förstår vad jag menar. 

Så nu behöver jag lite råd i min fråga. Är det någon som har någon erfarenhet av liknande situation?